Ja, så känns det just nu. Men varför deppa ner sig? Blir livet bättre av det? Nej, jag väljer att se det lilla positiva i mitt liv just nu. Min familj, min pojkvän, hans småttingar, vårat liv här "hemma", min framtid...Varför deppa ner mig över allt det dåliga som händer runt mig? Även om mitt liv känns som ett dåligt val vissa dagar, så kämpar jag vidare. Jag sitter inte & gnäller om det, jag tar hand om det! Varför? FÖR DET ÄR SÅ MAN GÖR NÄR MAN ÄR VUXEN!!!

Nu har jag dock det bästa stödet som finns i hela världen; Min familj :D Där ingår pojkvän + styvbarn, för dom är ju som min lilla familj faktiskt. Älskar dom så mycke att det gör ont att se dom må dåligt. Sen finns det inget bättre än att mysa med min "familj" varje kväll när barnen är här, och känna att man faktiskt är del av något som är såhär värdefullt.

Är snart inne på 6;e månaden med min älskling också. Om man bortser från ett liiiitet uppehåll, där vi ändå höll på att ses & hålla på...Vi är så starka ju ;)

Torsdag då...Hur spenderar jag den? Bredvid min älskling i soffan, medans han spelar något skjuta-skjut spel på sitt PS3. Jag då? Jag dricker cider & spelar på min dator. Dagens nya förhållande - man gör saker ihop, fast på olika håll ;)

Ska försöka ta mig till Black Star Tattoo imorgon, kolla vad dom kan ta för min minnestatuering till lillan...Det är dags nu! Hennes fotavtryck, namn & datum. Mammas egna ängel <3

Ha en underbar helg nu, mina läsare!

Idag, den 16;e september 2011, är det 7 år sen min systerdotter Nadine förlorade sitt liv. P.g.a sin pappa  

Nadine skulle gått i skola idag, första klass! Hon skulle busat med sin lillebror & varit så lik min syster i sitt blonda hår(jag slår vad om 100:- på att hon hade fått det!). Men nu får vi aldrig veta det, eftersom hennes pappa berövade henne livet. Våran lilla Nadine blev bara 5½ veckor gammal, och var dessutom född 1 månad för tidigt.

Alla mina tankar går till  min syster idag!

Nadine Angela Andersson 2004.08.07-2004.09.16

För exakt 24 år sedan låg mamma uppe på Mölndals Sjukhus & väntade på att läkaren skulle plocka ut mig. Men det kom in massa akutfall, så min födelse fick vänta.

Men 11:52, den soliga onsdagen 21;e maj 1986, kom jag ut!

Men nu ska det jobbas här, jupp jupp