Ja...Tragiskt att inse,  får jag erkänna. Men har fått mitt schema från min praktik, som jag har nu t.o.m 20;e maj. Jag ska bli extremt vuxen i 4 veckor. Vi snackar skift från 6:45 & sena kvällar! Men ja, det känns ändå bra. Jag får ju erfarenhet :) Och min praktikplats verkar vara en helt underbar arbetsplats!

Kommer uppdatera er mer för varje dag som går på min praktik. Skoj va?

Och jag ska tatuera mig igen. På fotleden/vaden. Vill ni se vaaaad? OK DÅ!

Japp...Minnestatueringen för min dotter ska göras nu. Detta är dock bara steg 1. Ska lägga till stjärnor & hennes datum senare, men nu spelar bara namnet mest roll.

Nej, borde göra något med min lediga dag. Eller hur?  

Tio första: 
Första bästa kompis: Annicka(Anka) 
Första bil: Har ingen
Första kärlek: Marcus H 
Första husdjur: Hund 
Första semester: Öööh...Vet inte?
Första jobb: Vikarie i 4 dagar under min praktik i 1;a ring 
Första köpta skiva: Absolute Music 7 
Första riktiga kärlek: David
Första piercing: Näsan 
Första konsert: Lordi 

Nio sista: 
Sista alkoholdrycken: Cider 
Sista bilfärden: Öööh...Jag vet inte vad syrran har för bil
Sista filmen du såg: Apornas Planet (R)Evoultion
Sista ringda telefonsamtal: Mamma 
Sista bubbelbadet: År & dar sen! 
Sista spelade cd: Iron Maiden
Sista kyss: 7/4

Sista gången du grät: Ja du..
Sista måltiden: Hemmagjord köttfärssås & spaghetti 

Åtta har du nånsin: 
Dejtat en av dina bästa kompisar? Ja 
Blivit arresterad? Mmmm... 
Blivit kär vid första ögonkastet? Oooh ja! 
Varit på tv? Nä 
Fått ditt hjärta krossat? Ja!! 
Sagt att du älskar någon utan att mena det? En gång faktiskt... 
Haft ett one night stand? Många 
Busringt till nån? Nej, är för feg :P 


Sju saker du har på dig: 
1. Trosor 
2. Byxor 
3. Tröja 
4. Hårband 
5. Strumpor 
6. Behå 
7. Bälte

Sex saker du gjort idag: 
1. Vaknat med älsk
2. Ätit 
3. Öppnat dörren 
4. Skrattat 
5. Lyssnat på musik 
6. Gosat med gosevovven 

Fem favoritsaker (Ingen speciell ordning): 
1. Datorn 
2. Mobilen 
3. Sängen hos älsk
4. Tv;n 
5. Duschen 

Fyra personer du kan berätta allt för: 
1. Mamma 
2. Annicka(Anka)
3. Älsklingen 
4. Hmm...Det var svårare

Tre val: 
Svart eller vit? Svart 
Sommar eller vinter? Somar 
Choklad eller chips? Choklad 

Två saker att göra innan du dör. 
1. Gifta mig 
2. Skaffa barn

En sak du ångrar: 
1. Att jag inte lyssnat på mitt hjärta många gånger

Ja, här kommer ju bilden på min nya frisyr också kanske? Fick en kommentar från fröken Nagel att jag borde göra detta. Så här kommer det då!

Sååå....Nej, dags att återgå till mitt studerande. Kan jag slå in det tro..?!

Idag klippte jag lugg, något jag fegat ur senaste året. Men nu, 41 kg lättare, så varför inte? Jag passade i det! Gjorde lite mer slingor också, syns inte så bra på bild dock. Elakt, eller hur?

Var hos farbror doktor idag också. Fick mig en sträng blick när jag fick reda på mitt HB. Sist jag var där, i augusti-september, låg mitt HB på 135. Nu låg det på 119...Förklara min trötthet rejält! Men fick jag någon medicin? Icke icke...Mitt b-12 värde var också lågt, vilket han ogillade. Så säger "Ja...Vi kan inte förklara detta, för din folsyra och järn ligger ju bra!". Härligt att vara ett medicinskt frågetecken....

Nej, fixa lite med bloggen då kaaanskeee?

Ja, jag erkänner. Jag är anti-bloggar egentligen! Men får väl ändå skärpa mig, finns tydligen folk som gillar att läsa mina bloggar...Något fel i skallen på dom, må jag säga. För vad finns det för intressant i den här liksom? INGENTING!

Fast jo, jag har fått ett mystiskt blåmärke på knät. Dök upp bara sådär, från ingenstans...Såg det i torsdags, när jag skulle smörja in mig efter duschen. Och...Det blir svartare. Skumt...Men jag överlever, ingen fara jööö!

Och har fått värsta cravings på paprika. Nej, jag är inte gravid. Men det är SÅÅÅÅ gott!!! Baaah, vill ha på det på allt :o Macka, i maten...T.o.m som smak på snacks. Sjukt gott ^^

Nej, orka tråka ut er mer nu!

Ja, snart är det 1 år sen jag påbörjade min resa till att operera mig. Påbörjade min diet den 11;e april 2011, då vägde jag 120 kg. Helt sjukt! Men jag har som MEST vägt 135 kg, då jag var ihop med Marcus(2004-2006). Men iallafall...Började då med Modifast(som Nutrilett, fast större "portioner"), skulle lyckas gå ner 10 kg innan 19;e maj. 2;e maj var jag på möte med läkaren, sjuksköterska & narkosläkare, för att kolla om jag skulle bli godkänd. Ställde mig på vägen - jag hade bara 2 kg kvar att gå ner! Helt sjukt, jag blev eld & lågor. Och blev godkänd!

19;e maj åkte jag & syster ner till Lund, 6-tåget från Göteborg(om jag inte minns fel). Övertrötta, nervösa & hungriga som as, så fnissade vi oss hela vägen till Lund. Tog bussen till Bariatric Center & letade en stund efter ingången(var inte särskilt bra skyltat!). Nervösa som fan, satte vi oss i väntrummet med våra packningar & slöläste lite tidningar som vi köpte på vägen. 

Först ropade dom upp min syster, dvs att hon skulle opereras före mig. Vi hade en operation mellan oss, så jag behövde ju inte vänta SÅ länge...Men när det blev min tur, så trodde jag att jag skulle kräkas. All personal var underbar & lugna, men var ändå livrädd! Höll på att börja gråta sekunden jag kände narkosmedlet i armen, men hann somna innan dom kom, vilket jag är tacksam för idag!

Och när jag vaknade upp, så var mitt nya liv igång! Jag hade överlevt en GBP, vilket typ alla gör :P Man är ju livrädd, för dom sa att det fanns en liten dödsrisk. Men jag valde att chansa där...Vad vill jag hellre? Vara tjock & dö av det i förtid, eller chansa & dö där? Innan jag ändå skaffat familj? Men ja, det gick bra!

Nu är det då 9 månader(SHIET) sen jag gjorde operationen. Och jag är  nu nere på 80 kg :) Se på bilden bara! Har dock ingen bra före-bild...Får väl snoka runt bland syskonen om dom har någon bra!

Inte för att jag ska förespråka "Bli så fet att du får göra en GBP", men jag tycker att det var värt det :) Jag mår bra, håller fortfarande på att gå ner & känner att detta var något bra. För jag kanske kommer leva 10-15 år extra tack vare detta :)

Vi pratade om felbehandling i skolan idag, då vi gick igenom HSL-lagen. Och en tanke slog mig, som dock slagit mig innan..."Blev jag felaktigt behandlad när Elisabeth dog?". 

För onsdagen samma vecka jag fick reda på att hon var död, så var jag på MVC. Min ordinare BM hade ledigt, så jag fick prata med en som hade "lite tid över". Förklarade för denna att jag varit sjuk sedan lördagen(dvs nästan 5 dagar!) & att jag spydde upp allt jag åt eller drack. Och att jag, vid eftertanke, inte känt bebisen röra sig sedan 10;e-11;e april. BM lyssnade då med en sån där doppler på magen, påstod att hon hörde starka hjärtljud &  kände hur bebisen sparkade emot hennes hand. JAG kände inget! Blev även avsnäst med "Gå du hem & drick mer vatten, vila", trots att mina ketoner var på +3. Såhär i efterhand borde jag kanske bråkat & krävt att dom skickade upp mig, vad vet jag? Hade inte ändrat något ändå, min lilla bebis var ju redan död.

Men det som slog mig som ett slag i magen, var att hon i min journal "skyddat sig själv" genom att skriva "Ber patient att höra av sig Spec-Förlossning om hon inte känt fosterrörelse innan kvällen". Tanten sa inget sådant till mig? Det borde jag kommit ihåg liksom!

Men finns inget jag kan göra nu, 3 år efter liksom. Kan bara säga att jag inte litar på MVC i Partille! Jag KRÄVDE på förlossningen att få gå på Spec-MVC nästa graviditet. Läkaren på förlossningen tyckte att jag var lite löjlig & försökte övertala mig att återvända till vanliga MVC. Tacka Gud att min mamma var där, för hon gav sig inte.

Jag hade t.o.m mitt återbesök på Spec-MVC, fick träffa en underbar läkare. Han förstod DIREKT att jag inte skulle kunna lita på vanliga MVC igen. Så när jag väl blir gravid igen, så behöver jag bara ringa upp till Spec-MVC direkt & få en tid. Underbart :)

Jag sitter här nu & börjar fundera över mitt liv. Vad jag gjort, för att vissa människor ska behandla mig som dom gör. Varför folk älskar att förstöra mitt liv, trots att jag inte gjort dessa individer något?? Jag försöker av hela mitt hjärta förstå verkligen. 

Personen jag nu tänker på, har gjort det till sitt livs uppdrag att förstöra VARJE liten chans jag har till lycka. Om han inte lyckas den raka vägen, så väljer han att psyka mig så jag själv förstör mitt liv. Detta är då mitt ack så smarta ex, Micke. Han har inte mycke hjärna innanför sin hårlösa skalle...Och den lilla delen som fortfarande fungerar, använder han mest till att göra dumma saker. T.e.x vara otrogen, supa bort förhållanden & ljuga varje vaken stund. 

Jag skulle haft barn med Micke, som säkert alla redan vet. Min ängel, Elisabeth. Redan runt v20 tänkte jag "Vad i helvete tänkte jag när jag blev gravid med HONOM?". Nu gick det inte vägen, det ska jag väl vara tacksam för. Jag slipper ha honom i mitt liv. Tror dock inte att jag hade behövt ha honom löjligt mycke i mitt liv, om hon överlevt ändå. Mannen kunde inte ställa upp på sitt ofödda barn, när det gällde besök hos barnmorskan & sådant. Jag sms;ade honom att jag hade en misstänkt graviditetsdiabetes. Och detta kan ju skada barnet...Brydde han sig? Inte direkt, fick bara svaret "Hör av dig när du ska föda". 

Men nu har hans idiotiska hjärna gått över gränsen. För nu har han inte bara förstört för MIG, utan att han har även sett till att jag numera inte får vara med mannen jag älskar. Tack vare hans lögner, så har den enda mannen jag ÄRLIGT älska fått mer problem med sitt ex - som han har sina underbara troll med. Trollen som JAG älskar av hela mitt hjärta. Således - min åsikt att mitt ex Micke inte har en fullt fungerande hjärna kvarstår. För hur kan man med gott samvete se till att två barn mår dåligt - bara för att man ska få sympati?!

NEJ, nu ska jag försöka samla mig...