En liten blogg om mitt liv

Senaste inläggen

Av Anniz - 24 april 2012 13:46

Ja...Tragiskt att inse,  får jag erkänna. Men har fått mitt schema från min praktik, som jag har nu t.o.m 20;e maj. Jag ska bli extremt vuxen i 4 veckor. Vi snackar skift från 6:45 & sena kvällar! Men ja, det känns ändå bra. Jag får ju erfarenhet :) Och min praktikplats verkar vara en helt underbar arbetsplats!


Kommer uppdatera er mer för varje dag som går på min praktik. Skoj va?


Och jag ska tatuera mig igen. På fotleden/vaden. Vill ni se vaaaad? OK DÅ!

Japp...Minnestatueringen för min dotter ska göras nu. Detta är dock bara steg 1. Ska lägga till stjärnor & hennes datum senare, men nu spelar bara namnet mest roll.


Nej, borde göra något med min lediga dag. Eller hur?  

Av Anniz - 8 april 2012 10:40

Tio första: 
Första bästa kompis: Annicka(Anka) 
Första bil: Har ingen
Första kärlek: Marcus H 
Första husdjur: Hund 
Första semester: Öööh...Vet inte?
Första jobb: Vikarie i 4 dagar under min praktik i 1;a ring 
Första köpta skiva: Absolute Music 7 
Första riktiga kärlek: David
Första piercing: Näsan 
Första konsert: Lordi 

Nio sista: 
Sista alkoholdrycken: Cider 
Sista bilfärden: Öööh...Jag vet inte vad syrran har för bil
Sista filmen du såg: Apornas Planet (R)Evoultion
Sista ringda telefonsamtal: Mamma 
Sista bubbelbadet: År & dar sen! 
Sista spelade cd: Iron Maiden
Sista kyss: 7/4

Sista gången du grät: Ja du..
Sista måltiden: Hemmagjord köttfärssås & spaghetti 

Åtta har du nånsin: 
Dejtat en av dina bästa kompisar? Ja 
Blivit arresterad? Mmmm... 
Blivit kär vid första ögonkastet? Oooh ja! 
Varit på tv? Nä 
Fått ditt hjärta krossat? Ja!! 
Sagt att du älskar någon utan att mena det? En gång faktiskt... 
Haft ett one night stand? Många 
Busringt till nån? Nej, är för feg :P 


Sju saker du har på dig: 
1. Trosor 
2. Byxor 
3. Tröja 
4. Hårband 
5. Strumpor 
6. Behå 
7. Bälte

Sex saker du gjort idag: 
1. Vaknat med älsk
2. Ätit 
3. Öppnat dörren 
4. Skrattat 
5. Lyssnat på musik 
6. Gosat med gosevovven 

Fem favoritsaker (Ingen speciell ordning): 
1. Datorn 
2. Mobilen 
3. Sängen hos älsk
4. Tv;n 
5. Duschen 

Fyra personer du kan berätta allt för: 
1. Mamma 
2. Annicka(Anka)
3. Älsklingen 
4. Hmm...Det var svårare

Tre val: 
Svart eller vit? Svart 
Sommar eller vinter? Somar 
Choklad eller chips? Choklad 

Två saker att göra innan du dör. 
1. Gifta mig 
2. Skaffa barn

En sak du ångrar: 
1. Att jag inte lyssnat på mitt hjärta många gånger

Av Anniz - 2 april 2012 17:01

Ja, här kommer ju bilden på min nya frisyr också kanske? Fick en kommentar från fröken Nagel att jag borde göra detta. Så här kommer det då!

 

Sååå....Nej, dags att återgå till mitt studerande. Kan jag slå in det tro..?!

Av Anniz - 28 mars 2012 15:09

Idag klippte jag lugg, något jag fegat ur senaste året. Men nu, 41 kg lättare, så varför inte? Jag passade i det! Gjorde lite mer slingor också, syns inte så bra på bild dock. Elakt, eller hur?


Var hos farbror doktor idag också. Fick mig en sträng blick när jag fick reda på mitt HB. Sist jag var där, i augusti-september, låg mitt HB på 135. Nu låg det på 119...Förklara min trötthet rejält! Men fick jag någon medicin? Icke icke...Mitt b-12 värde var också lågt, vilket han ogillade. Så säger "Ja...Vi kan inte förklara detta, för din folsyra och järn ligger ju bra!". Härligt att vara ett medicinskt frågetecken....


Nej, fixa lite med bloggen då kaaanskeee?

Av Anniz - 10 mars 2012 19:06

Ja, jag erkänner. Jag är anti-bloggar egentligen! Men får väl ändå skärpa mig, finns tydligen folk som gillar att läsa mina bloggar...Något fel i skallen på dom, må jag säga. För vad finns det för intressant i den här liksom? INGENTING!


Fast jo, jag har fått ett mystiskt blåmärke på knät. Dök upp bara sådär, från ingenstans...Såg det i torsdags, när jag skulle smörja in mig efter duschen. Och...Det blir svartare. Skumt...Men jag överlever, ingen fara jööö!


Och har fått värsta cravings på paprika. Nej, jag är inte gravid. Men det är SÅÅÅÅ gott!!! Baaah, vill ha på det på allt :o Macka, i maten...T.o.m som smak på snacks. Sjukt gott ^^


Nej, orka tråka ut er mer nu!

Av Anniz - 24 februari 2012 18:49

Ja, snart är det 1 år sen jag påbörjade min resa till att operera mig. Påbörjade min diet den 11;e april 2011, då vägde jag 120 kg. Helt sjukt! Men jag har som MEST vägt 135 kg, då jag var ihop med Marcus(2004-2006). Men iallafall...Började då med Modifast(som Nutrilett, fast större "portioner"), skulle lyckas gå ner 10 kg innan 19;e maj. 2;e maj var jag på möte med läkaren, sjuksköterska & narkosläkare, för att kolla om jag skulle bli godkänd. Ställde mig på vägen - jag hade bara 2 kg kvar att gå ner! Helt sjukt, jag blev eld & lågor. Och blev godkänd!


19;e maj åkte jag & syster ner till Lund, 6-tåget från Göteborg(om jag inte minns fel). Övertrötta, nervösa & hungriga som as, så fnissade vi oss hela vägen till Lund. Tog bussen till Bariatric Center & letade en stund efter ingången(var inte särskilt bra skyltat!). Nervösa som fan, satte vi oss i väntrummet med våra packningar & slöläste lite tidningar som vi köpte på vägen. 

Först ropade dom upp min syster, dvs att hon skulle opereras före mig. Vi hade en operation mellan oss, så jag behövde ju inte vänta SÅ länge...Men när det blev min tur, så trodde jag att jag skulle kräkas. All personal var underbar & lugna, men var ändå livrädd! Höll på att börja gråta sekunden jag kände narkosmedlet i armen, men hann somna innan dom kom, vilket jag är tacksam för idag!


Och när jag vaknade upp, så var mitt nya liv igång! Jag hade överlevt en GBP, vilket typ alla gör :P Man är ju livrädd, för dom sa att det fanns en liten dödsrisk. Men jag valde att chansa där...Vad vill jag hellre? Vara tjock & dö av det i förtid, eller chansa & dö där? Innan jag ändå skaffat familj? Men ja, det gick bra!

Nu är det då 9 månader(SHIET) sen jag gjorde operationen. Och jag är  nu nere på 80 kg :) Se på bilden bara! Har dock ingen bra före-bild...Får väl snoka runt bland syskonen om dom har någon bra!

 

Inte för att jag ska förespråka "Bli så fet att du får göra en GBP", men jag tycker att det var värt det :) Jag mår bra, håller fortfarande på att gå ner & känner att detta var något bra. För jag kanske kommer leva 10-15 år extra tack vare detta :)

Av Anniz - 4 februari 2012 10:48

Jag har varit ganska ensam om att hantera min skit i flera år. Men det är EN sak jag aldrig velat ta hand om själv - min sorg efter Elisabeth. Jag må hata hennes pappa(ja, jag vill ju HELST se honom död...), så önskar hela min kropp att han bara kunde finnas där när det behövs! Att han svarar på det jag skriver när jag frågar om han ska till graven, om vi ska dit ihop. Detta kommer folk få ihop till att jag vill ha tillbaks hennes pappa...Men nej, jag är nöjd med mitt val att inte ha honom i mitt liv. Enda saken som gör att vi håller kontakt, är om vi ställer något speciellt vid graven som vi inte vill att den andra ska slänga.


Jag fick lite ångest häromdagen, insåg att jag ännu ett år kommer få stå ensam vid hennes grav & må skit. Jo, min familj hänger ju ofta med dit! Men ja...Det är inte dom jag vill ha där. Det är inte dom jag har barn med. Det är inte dom som BORDE vara där & dela min sorg - det är han som borde göra det. Men jag har ju insett att hon inte betydde något i magen...Så varför tror jag att han ska bry sig mer nu? Att han ska finnas där nu, när han inte ens kunde finnas & känna hennes sparkar?


Jag ÄR jävligt tacksam att jag har min familj. Att dom ofta erbjuder sig att följa med mig dit, dom tänder ljus vid hennes grav, dom finns där när jag behöver dom som mest när sorgen kommer krypande på mig igen. För den som sa att sorgen blir mindre med åren ljög rejält :/ För vissa dagar kan jag gråta MER än vad jag gjorde på förlossningen. Som om alla minnen av tomheten kommer tillbaka & vill knäcka mig, när jag minst anar. 


Ja...Men så känner jag...

   

Av Anniz - 30 januari 2012 13:28

Vi pratade om felbehandling i skolan idag, då vi gick igenom HSL-lagen. Och en tanke slog mig, som dock slagit mig innan..."Blev jag felaktigt behandlad när Elisabeth dog?". 


För onsdagen samma vecka jag fick reda på att hon var död, så var jag på MVC. Min ordinare BM hade ledigt, så jag fick prata med en som hade "lite tid över". Förklarade för denna att jag varit sjuk sedan lördagen(dvs nästan 5 dagar!) & att jag spydde upp allt jag åt eller drack. Och att jag, vid eftertanke, inte känt bebisen röra sig sedan 10;e-11;e april. BM lyssnade då med en sån där doppler på magen, påstod att hon hörde starka hjärtljud &  kände hur bebisen sparkade emot hennes hand. JAG kände inget! Blev även avsnäst med "Gå du hem & drick mer vatten, vila", trots att mina ketoner var på +3. Såhär i efterhand borde jag kanske bråkat & krävt att dom skickade upp mig, vad vet jag? Hade inte ändrat något ändå, min lilla bebis var ju redan död.


Men det som slog mig som ett slag i magen, var att hon i min journal "skyddat sig själv" genom att skriva "Ber patient att höra av sig Spec-Förlossning om hon inte känt fosterrörelse innan kvällen". Tanten sa inget sådant till mig? Det borde jag kommit ihåg liksom!


Men finns inget jag kan göra nu, 3 år efter liksom. Kan bara säga att jag inte litar på MVC i Partille! Jag KRÄVDE på förlossningen att få gå på Spec-MVC nästa graviditet. Läkaren på förlossningen tyckte att jag var lite löjlig & försökte övertala mig att återvända till vanliga MVC. Tacka Gud att min mamma var där, för hon gav sig inte.

Jag hade t.o.m mitt återbesök på Spec-MVC, fick träffa en underbar läkare. Han förstod DIREKT att jag inte skulle kunna lita på vanliga MVC igen. Så när jag väl blir gravid igen, så behöver jag bara ringa upp till Spec-MVC direkt & få en tid. Underbart :)

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2012
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Rosa Bandet

Stöd Rosa Bandet i kampen mot bröstcancer

En bön

And Shepherds we shall be

For thee, my Lord, for thee.

Power hath descended forth from Thy hand

Our feet may swiftly carry out Thy commands.

So we shall flow a river forth to Thee

And teeming with souls shall it ever be.

In Nomeni Patri Et Fili Spiritus Sancti.

Skapa flashcards